Max tog ned Utopia 12M på landningsbanan som sträckte sig ett par hundra meter inåt av rymdstationen BestEver i randen av Vintergatan. Max och Frasse klev ur skeppet på stela ben efter ett dygns oavbrutet navigerande genom meteorregn likt irriterande hagelskurar.
Rymdstationen med Mad Mac III i spetsen hade höjt ambitionerna flera snäpp och gjorde framgångsrika försök att modernisera stationen. Man hade byggt upp ett landskap typ subtropiskt med mycket av allt för att höja humöret; palmer, mosaikklädda väggar och kulörta, skrikiga fåglar som flög kors och tvärs genom stationen, dykgled mellan skeppen och spottade något som liknade tuggummi på folk som hade mellanlandat på BestEver och skulle vidare mot Andromeda eller på andra håll i Vintergatan.
Från att tidigare hade varit grå, dassig och locka till sig allsköns slödder dallrade nu stationen av färgglada jumbotroner med oavbrutna reklaminslag. BestEver spred ljus och glädje omkring sig och drog till sig ett gladare klientel. Endast ett fåtal ljusskygga individer kom på besök och gled som skuggor runt kanterna av rymdstationen.
"Titta", utbrast Frasse, "det är Aeki från Terra" och pekade på en blågul neonskylt med möbler som flashade ut det kryptiska budskapet 'Livet där det händer'. Terra hade gjort stora framsteg
inom rymdfarten de senaste trettio åren då Max och Frasse senast besökte Terra och hade nu en stor flotta atomdrivna, supertrimmade rymdskepp som flög på olika destinationer i Vintergatan.
Max och Frasse gick in till restaurangtorget och satte sig vid ett ledigt bord. De beställde varsin syretoddy med rykande kolbitar av en underskön servitris som liknade en sjöjungfru med Terra-mått
mätt. Vid en lång bardisk betjänade en enda varelse med fyra bläckfiskliknande armar en strid ström gäster med våldsam frenesi samtidigt som han serverade törstande gäster blandade han alkoholshakes med den andra och tog fram glas och drycker med den tredje och fjärde. Det ryktades om att han var Vintergatans
bäst betalda bartender. De flesta av besökarna på BestEver såg emellertid ut som folk från Terra eller Utopia - mångkönade eller enkönade bipeder.
Det drog ihop sig till uppträdanden på Stora scenen. För uppvärmningsnumret svarade en dansgrupp från Terra, nämligen en rogivande och avslappande grupp dansare från India.
Numret hade gjort sig bättre som avslutning än ett startinslag. Sedan följde en rad uppträdanden från olika planeter i Vintergatan och Andromeda. Ett häpnadsväckande inslag var
en trollkarl från en Keppler-planet som helt plötsligt spårlöst försvann från scenen för att några sekunder senare dyka upp ur tomma intet några meter ifrån stället där han försvann.
Sedan var det åter dags för ett inslag från Terra, nu med ett femtiotal välsvarvade skönheter som bildade en grupp vilken kallade sig för Cheerleaders Tjohoo. De bildade vackra figurer i form av torn och pyramider och kunde till och med bilda bokstäver på Intergalaktiska. Nu trädde reklam för BEST EVER fram och slutligen den för många obegripliga uppmaningen WHEN IN EUROPE - DON'T MISS SKURUP. De vackra flickorna bugade sig och tackade för applådåskorna. Numret var det bästa för dagen, trots den märkliga uppmaningen på slutet.
Max och Frasse tittade frågande på varandra. "Varför har vi missat Europe och Skurup", undrade Frasse. "Ja, det är konstigt, vi känner ju till Helsingaborg och Malmoe, men inte Europe eller
Skurup", sa Max "...eller vänta", fortsatte han som drog sig tilll minnes, "Europe är en större del av Terra, där bland annat Suecia och Dänemarcia ingår. Skurup ligger alltså i Europe".
"Då så", fortsatte Frasse, "...måste vi helt enkelt besöka Skurup. Det var ju åndå ett tag sedan vi besökte Terra." "Absolut", instämde Max och fortsatte "Vi skulle egentligen hämta kryddor
på Arrakis, men vi tjänar så pass mycket på transporten att vi har råd med en tur till Terra. Vi får hämta kryddorna på tillbakavägen." WHEN IN EUROPE - DON'T MISS SKURUP", stämde de
båda högt och ljudligt upp i kör och alla i restaurangtorget stämde in "WHEN IN EUROPE - DON'T MISS SKURUP", "WHEN IN EUROPE - DON'T MISS SKURUP", "WHEN IN EUROPE - DON'T MISS SKURUP".

"Blott den vet som vida reser
och fjärran farit har,
vad lynnesart leder envar.
Han vet, vad vett är."
- Vers 18 i Havamal


Copyright (c) 2020 Björn Johnsson