Vintern 1979 gick det riktigt åt pipan i Skåne. Det hade snöat i flera omgångar, dagar i sträck, samtidigt som det blåste så att nästan alla vägar snöade igen, i varje fall på Österlen.
      Alla bilder i det här inlägget är just från den vintern, även om jag gjort en del utvikningar till andra vintrar. Bilderna utgör ett potpurri från -79 och texterna är inte avsedda som bildtexter. 

      Foto från canal.midi.info Finns under GoDaddy for free. 

      Många stugor snöade igen upp till takåsarna och bandvagnar och helikoptrar fick rycka ut med mat, dryck och kläder till nödställda och vissa evakueras. 
      Som tur var bodde jag den vintern i Helsingborg.
      En kompis och jag hade tänkt att köra E6-an till Malmö - det kunde väl inte vara så farligt resonerade vi, den vägen var ju alltid öppen, det kvittade hur dåligt vädret än var.  

Foto från canal.midi.info Finns under GoDaddy for free. 

      Men vid Glumslövs backar blev det tvärstopp. Vi höll på att köra rakt in i en vit, ogenomtränglig vägg som var en kompakt, rytande snöstorm.  
      Så vi fick snällt vända om på motorvägen, dvs bryta mot alla trafikregler och tvära över ett dike för att komma till motsatt körbana tillbaka till Helsingborg. 
 

     Foto från Yttersta gränsen. Upphovsmannen tillfrågad

      Nordvästra Skåne var förskonat från det värsta ovädret och vi kunde kosta på oss att leka med min kompis SAAB på de halvt igensnöade småvägarna genom att ta sats från något ställe där det fanns lite grus, trycka gasen i botten och kana över snön som en kälke. Det kunde inte bli roligare än så för boys som var och förblev boys. 


        Foto från Yttersta gränsen. Upphovsmannen tillfrågad.  

      Det verkar som att de snörika vintrarna i Skåne kulminerade 1979. Innan dess hade vi haft många kalla vintrar med snö, men därefter har vintrarna blivit allt slabbigare och årstiderna tycks ha packat ihop sig från fyra till tre - vår, sommar och höst. 

                             Foto: Christer Swede

        Nog för att man saknar de vita vintrarna. Men det är inte bara snön man efterlyser. Visst vore det härligt med en långfärdstur på skridskor på en frusen sjö i ett gnistrande väder.   

     Foto från canal.midi.info Finns under GoDaddy for free. 

        Den vintern kostade miljarder i snöröjning, logistik (som t.ex. bandvagnar och helikoptrar), uteblivna arbetstimmar och trasiga nerver. 
      Den enda behållningen var en ordentlig påfyllning av grundvattnet när snön så småningom smälte. 
   


 

                                        Foto från Bilderisyd                                                 

       På sextiotalet hade vi ett år också en besvärlig vinter som drog ut till påsken, om inte alls som -79. Vår familj hade åkt ner till Kivik och skulle fira påsken där. Det började snöa så lätt när vi lämnade Lund. Sedan blev det värre  för varje timme som gick och snön vräkte ner precis till vi hade kommit fram till sommarstugan.  

 

Foto från Bilderisyd

      Men lagom till Annandag påsk hade snöfallet upphört och dagen bjöd på ett gnistrande snötäcke och en brassande sol med -5 grader i skuggan och +12  i solen. Det var inga större problem att röra sig i Kivik. En traktor med plog hade röjt gator och större trottoarer rena från snö på morgonen. Problemen började när man skulle uppför någon av backarna till landsvägen. 

 

                                                        Foto från Bilderisyd

        Min bror Sten och jag var tvungna att ge oss av till Eslöv för att studera, medan mamma och pappa stannade kvar i Kivik.
      Vi lyckades med nöd och näppe slira oss uppför en backe tills vi fick fäste på den plogade och grusade landsvägen. 
      Ovan är ett typexempel på hur vintrarna kunde te sig innan -79, som jag minns dem. 

      Frågan är hur dagens bilar, och bilar om 10 - 20 år hade klarat sig när alla  blivit elektriska? Vi kommer att behöva massor med el till fabriker och fordon framöver och snökatastrofer som den 1979 utgör en betydande riskfaktor för strömförsörjningen. Det går tyvärr inte att lagstifta bort en naturkatastrof, det klarar inte ens infrastrukturminister Tomas Eneroth, miljöminister Per Bolund eller statsminister Stefan Löfven.  
      Det kanske vore säkrast att ha en dieselbil och100 liter diesel undangömda i en lada som försiktighetsåtgärd.
 Bättre att skämmas nu än att bli ihjälskrämd senare.       


              Text: Copyright (C) 2021 Björn Johnsson